Thursday afternoon street photography

Sitter med en Scarecrow, sista sjättedelan av min belöning för att ha räddat en kråkunge ur en kollegas braskamin. Passande namn! Dags att sammafatta Thursday afternoon street photography.

Way out

Dagens lufsande tar sin början på Centralen. Mörkt och blurrigt blir det. Okej när bilden innehåller något annat, något som gör den värd att visa. Någon sådan tar jag inte här.

“Wander aimlessly most of the time.” — Melanie Einzig

Men inte hela tiden! Planen är Kungsholmen och jag tar Kungsbrogatan uppåt. Svänger in på Agnegatan och förbi Djurgårdens boxningslokal. Ska nog ta och titta till dem någon dag, var två år sen sist.

Feelin´ kinda yellow

Hamnar på Jonnys skrädderi och går in och förhör mig om det går att fixa min gamla jeansjacka (Paris 1986) och en skinnjacka där sidenfodret  i ärmarna blivit utslitet. ”En skräddare fixar allt”, lovar Jonny.

Staged

Arbetargatan och Industrigatan och sen mot Rålis. Där blir jag stoppad av en ung tjej från Sos Barnbyar som mångordigt vill få mig att bli fadder. Är ett ögonblick på väg att ta Västerbron över till söder, men där gick jag ju senast. Blir Norr Mälarstrand istället. Lite liknande Årstavikspromenaden, möter folk som promenerar, joggar, stavgår, eller bara sitter och slappar i det kvava vädret. Mer turisttätt och fler kameror.

Lip sync

Går längs Centralbron till Slussen och får ihop en tvåtimmars Thursday afternoon street photography även i dag.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2012

En dag i livet…

Ingen ischias hindrar mig från att ta mig ut. Fuji X100:an är med i fickan och när jag börjar min smärtsamma vandring är den klar för aktion i min högernäve.  Följande bildserie är helt enkelt en dag i livet, sett genom en kamerasökare.

Upptäckarglädje!

Den som har gåvan kan kanske till och med få ihop en historia av de här tre bilderna?

Än så länge får man i allafall ta sig en rök!

Börjar promenaden på Kungsholmen, där jag köper mer fotopapper, nu i mindre storlekar. Går sen mot Centralstation och tunnelbanan. Passerar ett antikvariat på Hantverkargatan och måste bara köpa en fotobok. Det blir ”Questions to my father A tribute to Werner Bishof” av sonen Marco Bishof.

Borttappat!

Tidigare har ischiassmärtorna gett med sig efter en stunds knallande. Nu ville de hänga med hem. Blev av en kollega ordinerad citadon, whisky och ett hett bad. Gäller bara att ta sig till badrummet…

Om trafikkaoset i Sthlm

Det lackar mot höst även om det fortfarande är varmt på dagarna. Mest märks det när jag väntar på bussen och ställer mig i solen. Så sent som förra veckan stod jag i skuggan.

Kö till Fight centre, Slussen

Avskuret, kringskuret, omskuret (?) lejon

Fotograferar en del även under veckorna, men då på jobbet. I tisdags plåtade jag skolans kamratstödjare och annars dokumenterar jag verksamheten i mina klasser och på fritidshemmet där jag jobbar. I dag porträtteckning respektive smörknivsslöjd.

T-time

Börjar annars bli bekymrad över trafiksituationen i Sthlm. Läste ngn krönika som satte fotgängaren överst bland trafikanter, följd av cyklisten, beroende på hur mkt plats de tar i trafiken. Därnäst kom kollektivtrafiken och sist privatbilismen. Skulle alla åka bil, skulle ingen komma någonstans i morgontrafiken. Men istället höjer alliansen priset för kollektivtrafiken. Å andra sidan, det skulle vara svårt att få plats med alla om alla ställde bilen hemma och tog bussen in till tunnelbanan. Både Slussens och Gullmarsplans bussterminaler är för länge sedan överbelastade och det är köer upp till tunnelbanan vid Slussen respektive ner till densamma vid Gullmarsplan. Fruktansvärt jobbigt att ta sig fram om man reser i motsatt riktning!

Idéstöld!

Är på dåligt humör redan när jag vaknar. Och det blir inte bättre. Pallrar mig in till stan. Går från Slussen in mot city. Ser en tax i en bil och just som jag tar bilden tittar matte fram bakom dörrstolpen. Bra bild, om det blivit någon. X100:an sviker mig helt enkelt!

Något händer på Sergels torg, men ingen har upplyst mig om vad. När jag kommer dit är ett gäng FS-medlemmar där och de har satt upp fotografier på pelarna. Fan, det är ju MIN idé! Och så blir jag inte ens inbjuden!

Äh, skiter väl i det! Lämnar det bakom mig och traskar ner till favoritplatsen Centralen. Sätter mig i mörkret en stund. Köper två pocket: Christopher Isherwood´s ”Farväl till Berlin” och Richard Yates´ ”Revolutionary Road”. Har tillräckligt många stämplar för att få den ena gratis.

Genom turistgettot tillbaka till Slussen. Missar min buss precis men hinner å andra sidan plåta runt lite. Inte helt fel!

Lars Kleen på Sven-Harrys

Inifrån ser denna vårsöndag varm och gosig ut så med solglajerna på näsan studsar jag ut genom porten. Iiich! Runt knuten kommer en iskall vindkåre. Mössa på!

Lars Kleen skymtar i luckan

Tar tunnelbanan till Odenplan och letar mig ner till Vasaparken och Eastmanvägen. Fri entré in på Sven-Harrys konstmuseum där det är vernissage för Lars Kleen. Han skapar konstruktioner  i stor skala ofta av återvunnet byggmaterial. Jag känner genast igen honom och passar på att hälsa på konstnären. Påminner om att det var 37 år sedan vi senast sågs. Han ser lite konfunderad ut så jag tillägger: ”Henkans dagis, jag hade dina barn som elever.” ”Ja sonen är 44 år nu. Han kommer hit snart.” Jag berättar att jag såg hans utställning nere i Stadsgården. ”Ja det var 1974 det.” Trång, trångt så jag letar mig ut. Snirklar sen tillbaka mot city men tar Barnhusbron över till Kungsholmen. Strax är jag via Blekhusbron tillbaka på norra sidan av Klara sjö.

Centralhund

Min vana trogen tar jag en runda inne på Centralstation. Mörkt och mysigt på perrongen, ljusare inne i hallen. Hittar just inget. Har en bild på gång men ena objektet passade på att smita medan jag väntade på att skymmande personer skulle passera.

Uttänjd motionär

Passar på att köpa två pocket. Tänker att jag måste läsa annat än fotoböcker. Det blir Keithans memoarer och ”Urban safari”. Tycker den senare ska kunna ge mig lite inspiration till Manchestertrippen.

Guidad slussentur

Trotsar vinden och tar den vanliga promenaden till Slussen. Där stannar jag och studerar folkvimlet. Här går det lättare att myllra ihop folk i bild. Fler bilder kommer i veckan.

Tema – Bara barn

Har redan publicerat ett inlägg med barnbilder men här kommer ändå ett till. Nu är bilderna svartare, kornigare/brusigare och oskarpare (åtminstone några av dem). Boken ”Street seen” är en utmärkt bok om amerikansk efterkrigsgatufotografi och jag har nog fått en hel del därifrån. Bland andra finns här Elliot Erwitt och Lisette Model som ett par inspirationskällor. Är nog mer Elliot än Henri (Cartier-Bresson).Hellre Coca cola än Dressman verkar gossen tycka.

I bilden ovan är det nallen som fascinerar mig. Vad gör den där under bänken och vet syskonen om att den ligger där?

”Mamma, jag vill ta kort!” Blurrigt värre.

Är självlärd som fotograf, liksom jag är det beträffande måleri och annat bildskapande. Vet ju att det finns regler för komposition men gillar att tänja på dem. Blir det bara en bild som känns bra för mig så spelar reglerna ingen roll. Viktigare regler i så fall är de som gäller för gatufotopoolen (GF). Inga bildmanipulationer typ bortklonade av störande objekt, partiell färgläggning, HDR, arrangerade bilder, att du plåtat dina vänner,  med mera. Däremot tillämpar jag i denna blogg gatufotografi i ett vidare begrepp än vad Fotosida stipulerar.

Målmedvetet utforskande av staden, till synes på egen hand. Blivande gatufotograf?

Se men inte röra! En bild om att utsätta sig för frestelse och klara av det, eller handlar det om en övertydlig signal till mamma/pappa: ”Jag går inte härifrån utan en godispåse!!!”

Att inte få uppmärksamhet när man behöver den som mest, kan leda till yttersta förtvivlan. Kanske gäller det även för en och annan gatufotograf?

Ah, förbaskat. Kompletterade med etiketter och klickade på publicera istf uppdatera.

Årets bilder #4 – Ut och lek!

Jag tycker man måste få leka även med något så allvarligt som gatufotografi. Det måste vara roligt! Det finns perioder då jag saknar inspiration, då jag tycker att jag fastnat och tar samma bilder om och om igen. Då kan det vara läge prova att byta teknik, prova kort skärpedjup, lägga skärpan på olika plan i bilden, eller ta extrema närbilder. Varför inte byta motivområde totalt för några veckor?

Eller glugg? Gatufoto utövas som ni vet, ni som följt den här bloggen, med en Canon 5D mkII och en 50mm/1,2 (ett påstående som är en klackspark med glimten i ögat mot de som, på fullt allvar, hävdar att det är Leica som gäller för gatufoto, med en 35mm). Mitt nästa köp blir för övrigt ett 35mm. För att återgå till ovanstående och tidigare resonemang, bryt ”regler”, prova fota med 85 mm, 70-200mm, vad som helst! Sen håller jag ju med om att ska du gatufota är det 35:an eller 50:an på. Men för att få fart på´t igen kan du testa annan optik.

Det här är den bild som är mest ”far out” av de jag tog under året. Inte många begriper sig på den eller ser något i den över huvud taget. Men är det så viktigt? Måste allt vara begripligt? Eller lagom? Varför måste man vara ”mainstream” i allt man gör? Lek, experimentera, finn nya motiv och annorlunda, framförallt var dig själv och fota det du vill. En mer berättigad fråga i sammanhanget är väl om man ska publicera resultatet. Har du en blogg som denna är det bara att köra på.

Tar med även denna, som ett exempel på lek. Kunde ju kompat bättre, men men.

Den här bilden, däremot, den gillar jag. Här går det att läsa in en historia om man vill.

Ovanstående bild är jag också förtjust i och kan även den sägas vara resultatet av leklusta.

Nu var det väl varken idétorka eller avsaknad av inspiration som gav de här bilderna. Snarare tvärtom. Har en länk till en japan, tatsu, http://jastatoy.exblog.jp/15669845/, som plåtar företrädesvis mycket nära gatuporträtt men ibland ”vanligt” gatufoto. Mycket svärta där. Även mina förebilder inom amerikanskt foto, Elliot Erwitt, Lisette Model med flera tog bilder med svärta och oskärpa. Gillar det.

Ni hajade den genomgående prylen, va? Som håller ihop detta tema?

Årets bilder #1 – Just Kids

Just Kids” är namnet på årets bok för mig. Patti Smith´s självbiografi om de svåra åren tillsammans med Robert Mapplethorpe och kampen för deras respektive konstnärsskap.

Just kids får därför bli titeln på den här bloggposten. Har jobbat med barn sedan 1972 och skaffat mig ett professionellt öga för barn. Med allt större gruppstorlekar måste jag ofta på avstånd kunna läsa av kroppspråket, se och bedöma situationer som uppstår, om det är en konflikt eller lek, om jag behöver ingripa eller ej. Det gör att jag automatiskt har ögonen öppna för barn även när jag är ledig och ute och fotograferar.

Sen är de härliga att plåta och bilder på barn väcker alltid känslor. Ovanstående bild gillar jag mycket för att tjejen hoppade in i min bild som jag önskat men sprallade och var glad på ett sätt jag inte förväntat men som gjorde bilden.

Jag vet inte vad det var som fick henne att dröja här, i ruffiga Slussens blå gång. Kanske testade hon akustiken under kupoltaket. Nu springer hon ifatt mormor och lillebror och bilden kallar jag ”Flykten från Tokyo”.

Centralstationen är en favoritplats och då gärna i mörkret intill spåren. Där fann jag den här tjejen stående på en riktningspil och med en Annie Lebovitzaffisch bakom ryggen.

En bild från årets Planketutställning. Två tjejer tittar på bilden av en jämngammal, helnaken tjej som kissar rakt ut. Vad tänker de? Vad tänker mannen som stänger porten efter sig och sin bil? Tycker bilden berättar en historia, den har ett innehåll och en interaktion mellan människor som därtill förhåller sig till en kontroversiell bild.

Ni får en till, en i färg. Trots att den inte riktigt passar in i sviten. Tycker flickans uttryck passar till antimobbningsbudskapet bakom: ”Vänd världen rätt”.

Köpte för övrigt den där vinyl-till-digitalgrejen på nätet och sparade 329:-. Kollade genom vinylhyllan och hittade en hel del skumt som jag glömt att jag köpt och inte har någon aning om hur det låter. Det kommer bli kul att digitalisera! På köpet får jag en städning av bildfiler på datorn (för att få plats med musiken). Kanske gör jag något fynd även där?

Detta var årsgenomgång #1.

Färgat mörker

I dag blev det däremot inget fotande efter jobbet. Gick nämligen upp klockan 05.00 i morse. Vi hade bjudit in alla pappor med sina barn på Fars dagsfrukost så jag var på plats tidigt för att förbereda evenemanget.

”Två duvor”

Men jag har ju bilder kvar från i går!

”Kvinnorna på Stora Ny”

Är lite trött i skrivande stund men jag satsar på fredagsmys tillsammans med St Erik och sju giraffer.