Moddus Operandi med G11

Moddigt värre när jag väl kom iväg. Återigen var det snöandet som triggade mig. Hade först tänkt att ta med 50D & 16-35:an, men det blev G11:an. Den får plats i jackfickan.

Hoppar av vid Henriksdal och kollar en idé jag har. Den kräver såklart mänsklig närvaro, och sådan är det sparsamt med här. Å andra sidan föreföll idén inte lika bra idag så det kvittar. Får ett fint träningspass i modden när jag går ner och under Danviksbron och längs kanalen mot Saltsjön. Rundar Fåfängans klippas östra stup och går längs kajen mot färjeterminalerna. Det har för länge sedan slutat snöa.

Tittar in i Fotografiskas bokhandel men hittar till min lättnad inget jag måste köpa.

Fortsätter mot Slussen och tar en runda i dess interiörer. Svårfotat här i mörkret. Hittar ett trevligt ställe som det absolut skulle kunna bli ett bra gatufoto av. Bara det kom någon, och det gör det inte. Haär får jag ha tur om jag ska lyckas vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Batteriindikatorn varnar, dags att åka hem.

Framåt, kamrater, framåt…

…framåt jul kanske jag har lyckats röja lite. Ibland hinner jag inte julstäda förrän efter jul. Inte konstigt om man tänker efter.

Det nya miljötänket med sopsortering och återvinning gör ju hemmen till minisopstationer. Papperskassar med tidningar, plastditon med tomglas, kassar med kartonger och för närvarande en sopsäck med grovsopor. Och då har jag ändå inte nämnt nya tidens lågenergiglödlampor. Eller förbrukade lasertonerkassetter och bläckskrivarpatroner.  Och så ska man diska och tvätta och dammsuga med mera. Man har att stå i. Julkort, glömde nästan julkort. Utskrift, påskrift och utskick. Dags att trappa upp!

Avslutar med ett kul klipp om vådan av att inte riktigt ha koll på resultatet:  reklammiss.

Gatufoto – rena mörkret!

Utforskandet av den mörka sidan

Första snön föll i går, mina små elever tyckte det var underbart. Snöbollarna de rullade blev däremot svarta av all sand och jord som följde med när de kämpade fram och tillbaka över gården.

Annat som faller är ju mörkret. Vore jag inte gatufotograf skulle jag nog deppa åtminstone en liten aning. Det är rätt jobbigt att gå till bussen i morgonmörker och komma hem i eftermiddagsdunkel. Men ur fotosynpunkt är det fasligt spännande!

Hela ljusa dagen i dag laddar jag för en sen utflykt in till storstadens mörker. Sen och sen, brukar åka in runt kl 12, nu åker jag in vid kl 16. Tänker följa hur ljuset drar bort och skåda mörkrets inträde, hur det påverkar stadens uttryck. Och lära mig hitta hot shot spots. Dagsljusets Stockholm hittar jag rätt bra i, men kvällsmörkrets gatufotografi är ett annat sorts bollspel.

Det är fortfarande rätt ljust när jag kommer in till Slussen. Tar en promenad bort till Fotografiska. Utanför Birkaterminalen pågår ett antal efterfester bland de som just klivit av, andra vinglar bort mot tunnelbanan. Roligt nog är det mycket folk på Fotografiska och det är lite bökigt att ta sig runt och leta böcker. Hittar ut med Brassais ”Paris by Night”, tycker den passar bra nu när jag ska testa mörkerfoto, och Hans Hammarskiölds ”Tiden och ljuset”. Hammarskiöld var ju en av tio-kamraterna, förlåt Tio fotografer. (När jag har utematte övar vi mycket på tiokamraterna). Brassai plåtade mycket graffitti och i hans anda tog jag denna bild:

Följer Munkbroleden och går över till Riddarholmen och går sen längs Centralbron till Tegelbacken. Följer Vasagatan och viker av upp på Kungsgatan. Träffar en gammal elev med mor, riktigt roligt.

Fortsätter Kungsgatan upp och hittar ett skyltfönster med full aktivitet (men det kommer i nästa eller nästnästa blogg).

Efter att ha skrotat runt lite tar jag tunnelbanan från Hötorget. På plattformen ser jag detta motiv:

”Vänd världen rätt!”

På bussen hem satt ett ungt par mittemot mig, mannen  med en liten bebis i knät. Såg reklamen bakom dem och bad att få ta ett kort. En elek lampa gjorde det lite knepigt med affischen men ändå.

Svårt blänk där bak, men idén går ändå fram, eller hur?

Noterade ni att Jimmy D porträtterades här: Los Angeles street photography blog? Då tar ni och kollar upp det, eller hur?!

En annan länk jag vill ge er är denna: Just a Toy. Mycket intressant japanskt gatufoto! En hel del starka porträtt, en och annan Fido, och några riktiga guldkorn i övrigt också. I like!

Straffrundan

Behöver ibland en anledning att åka in till stan. I dag vill jag gå på vernissage på Galleri Kontrast och få mig ett glas rosé. Här öppnas i dag utställningarna ”The Inner Circle” – George Platt Lynes och ”Alltid på en söndag” – Dan Hansson. EU-minister Birgitta Ohlsson inviger utställningen med ett kort anförande. När det går en våg av censur över Europa, är det viktigt att politiker deltar i samtalet om utmanande konst, säger hon bland annat.

Georg Platt Lynes nakenstudier av män är det som i dag får mest uppmärksamhet och hans mode- och porträttfotografi får stå tillbaka. Dan Hanson är fotograf på Svenskan och visar här de porträtt han i många år tagit på kända personer ofta publicerade med Karin Thunbergs texter och alltid på en söndag.

”När jag själv läser bloggar så känner jag inte att deras åsikter måste representera mig för att jag ska gilla bloggen. För mig är det nästan tvärtom”, står det bredvid ett porträtt av Sanna Lundell. Kolla gärna mer på Galleri Kontrasts webbsida.

Det hänger tunga moln i luften när jag tar mig genom Gamla stan och city. Följer Regeringsgatan bort förbi Nalen och byter sen till Döbelnsgatan.  Ett lätt regn förvandlar balkongernas parasoller till paraplyer och jag är strax framme vid Vanadislunden.  Ormträskhöjden hette kullen förr, efter en vad det låter mindre badvänlig vattensamling belägen där Wennergren Center nu ligger.

Då jag petat i mig alldeles för många wienerbröd den senaste tiden bestämmer jag mig för att ta den brantaste vägen upp förbi Stefanskyrkan. Passerar Vanadisbadets tomma bassänger, hittar ett hål i staketet och funderar på att ta mig ner och fota men avstår. En tegelborg uppe på toppen förbryllar och jag tar en sökrunda efter en skylt och får sällskap av en man i samma ärende. När jag väl hittar en skylt visar det sig att det är en vattenreservoar. En ointaglig sådan.

Går ner mot Sveavägen och hittar en mysko plats. En kaninunge skrämmer mig för ett ögonblick, tror först det är e n råtta. Glassplitter, slaktade cyklar, en halvt uppbränd bänk och graffiti överallt. Och en sittgrupp, mysigt ställe.

Fortsätter Sveavägen och slinker in på Stadsbiblioteket. Här har jag inte varit många gånger, om än alls. Imponerande byggnad, både exteriört som invändigt.

Kommen till Hötorget ger jag mig och går ner och tar tunnelbanan till Slussen för vidare transport hem med buss 444. Straffrundan är avklarad.